Besiktning av skyddsrum – det här behöver du som fastighetsägare veta
Jag har de senaste åren fördjupat mig en hel del i allt som rör skyddsrum, mest eftersom jag själv äger en fastighet med ett skyddsrum i källaren och plötsligt insåg hur lite jag egentligen visste om vad som krävs av mig som ägare. En besiktning av skyddsrum lät länge som något abstrakt och byråkratiskt, men efter att ha grävt i ämnet vill jag dela med mig av vad jag lärt mig – helt opartiskt, utan att sälja på dig något.
Vad är en besiktning av skyddsrum egentligen?
Kort sagt handlar en besiktning av skyddsrum om att kontrollera att skyddsrummet fortfarande uppfyller de krav som ställs enligt lag (2006:545). Skyddsrum ska nämligen kunna iordningställas och vara fullt funktionsdugliga inom 48 timmar om läget skulle kräva det – och det är fastighetsägarens ansvar att se till att det faktiskt går.
Det finns egentligen två typer man bör känna till:
- Tillsynsbesiktning – den kontroll som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) eller MCF utför för att se att skyddsrummet lever upp till kraven.
- Skyddsrumsbesiktning inför förändring – till exempel vid ombyggnad, försäljning eller när man vill ha ett skyddsrumsyttrande som underlag.
Så går en skyddsrumsbesiktning till i praktiken
Något jag själv inte hade räknat med är hur tekniskt en besiktning av skyddsrum faktiskt är. En certifierad skyddsrumssakkunnig går igenom allt från dörrar och tätningar till ventilation och fläktar. Allt dokumenteras i ett protokoll som sedan blir ditt kvitto på skicket – och något du kan behöva visa upp igen längre fram.
Vanliga saker som kontrolleras vid en skyddsrumsbesiktning:
- Dörrarnas funktion och tätningar
- Fläktar och ventilationssystem
- Genomföringar och eventuella skador i väggar eller tak
- Att utrustning och material finns på plats enligt kraven
Vad händer om det upptäcks brister?
Det här var något jag själv blev nervös inför, men det är faktiskt inte hela världen om brister upptäcks vid en besiktning av skyddsrum. Det vanliga är att man som fastighetsägare får ett föreläggande med en tidsram för att åtgärda bristerna, snarare än några omedelbara sanktioner. Har man koll på sitt skyddsrum och gör löpande underhåll minskar risken för större anmärkningar avsevärt.
Några saker som ofta ligger bakom ett föreläggande:
- Uteblivet eller eftersatt underhåll över tid
- Skador som inte åtgärdats i tid
- Att skyddsrummet använts till annat än avsett utan att återställas
Mina bästa tips inför en besiktning av skyddsrum
Om jag ska sammanfatta vad jag önskar jag hade vetat från början: vänta inte till en tillsynsbesiktning knackar på dörren. Regelbunden koll på dörrar, fläktar och tätningar gör enorm skillnad, och det är betydligt billigare att fixa små saker löpande än att stå med ett stort åtgärdskrav på en gång. Jag har också förstått att en besiktning av skyddsrum inte behöver vara något skrämmande – snarare ett sätt att faktiskt veta var man står.
Ett tips jag själv snappat upp under research är att kika på hur ett skyddsrumsyttrande och en besiktning av skyddsrum hänger ihop, särskilt om man planerar att sälja eller bygga om. Jag hittade en sida med bra genomgång av hela besiktningsprocessen som jag tyckte gav en tydlig bild: https://www.bergsakra.se/tjanster/besiktning – värt att spara som referens om du står inför samma frågor som jag gjorde.
Oavsett var du befinner dig i processen är den viktigaste lärdomen att en besiktning av skyddsrum sällan är lika komplicerad som den låter – med lite framförhållning blir det en rutinsak snarare än ett orosmoment.
